Måndag 1 november

Dag 4, Krugerparken, Skakuza camp.

Tidig morgon igen. Den här dagen ska vi förflytta oss till  nästa camp i Krugerparken, Skakuza camp. Vi tar en tidig avfärd med fruktfrukost. Innan vi når Skakuza stannar vi återigen på Satara camp för en med bastant frukost vid tiotiden. Både på väg till och från Satara camp ser vi tre av ”the Big Five”.

Efter en stunds körning från Satara camp möter vi ett lejon som går mitt i vägen! Han beter sig precis som den ”djurens konung” han är. Bryr sig inte det minsta om oss, utan vankar obesvärat mitt i vägen. Strax är vi tre bilar som långsamt följer lejonhanen. Då och då stannar han och, näst intill, poserar för oss som sakta följer honom. En av de som följer lejonet kör förbi och vänder på vägen för att kunna fotografera lejonet ”en face”.

Lejonet fortsätter lunka vägen fram, men plötsligt verkar han tröttna, går ned från vägen, vankar mellan några buskar för att lägga sig till ro, vänd från oss, för att vila! Åter har vi fyra av ”the Big Five”.

Vi fortsätter vår färd och kör in på en liten parallellväg till den huvudväg vi kör. Efter en stund ser vi resterna av (troligen) en liten impala uppe på en trädgren. Vi är övertygade om att vi har en leopard i närheten. Men att se en leopards middagsrester är inte godkänt för att ge oss en komplett ”the Big Five”.

Plötsligt händer det, efter ytterligare en stunds körning mot vår nästa camp i Krugerparken ser vi tre bilar som stannat mitt på vägen. Eva ser en svanstipp och del av en ryggtavla, en leopard! Vi konstaterar att nu har vi sett en leopard, även om den snabbt skymdes av högt gräs. Men, plötsligt hoppar leoparden upp på en trädgren och precis som lejonhanen, poserar för oss! Äntligen har vi en komplett ”Big Five”! Som bonus får se en hyena ganska nära vägen. Dessutom håller jag på att köra över en drygt två meter svart mamba. När vi är nära ormen reser den sig upp och kastar sin baklänges bort från vägen. Imponerande! Vi kan nu addera en orm till vår lista över ”sedda djur”.

Skakuza visar sig vara en camp med mycket stor trafik. Hårt sliten, inte alls så fin som Olifants. Om vi återvänder till Krugerparken i snar famtid får det bli Olifants och Satara. Men skälet till valet av Skakuza är att vi ska vidare till Swaziland imorgon. Den här campen ligger närmare Swaziland än övriga.

Ikväll upptäcker Eva, i pappren från Destination Sydafrika, att vi måste ha en exportlicens för vår hyrbil för att få köra in i Swaziland. Något vi inte tänkte på när vi hämtade ut bilen i Hoedspruit! Ett papper som vi nu saknar. Det är efter klockan sex och Avis kontor på Skakuza camp har stängt. Vad göra? Personalen i incheckningen ger oss mobilnummer för akuta problem till Avisrepresentanten. Jag ringer och det visar sig att representanten är mycket tillmötesgående och lovar öppna redan klockan sju för att hjälpa oss.