söndag 14 november 2010

Lördag 13 november

Dag 16, Oudtshoorn möte med Axel, en besvikelse och en glädje.



Idag ska vi träffa Axel, vår adopterade gepard som lever i Cango Wild Life Ranch. Efter en god frukost på DeZeekoe Guest Farm kör vi den korta biten till Cango. Vi möts av Susanne, administrativ chef på Cango. Hon berättar för oss, till vår förvåning, att Axel nu ska flyttas till en Ukrainsk djurpark! Han befinner sig i karantän och därför får vi inte gå med honom i koppel. Istället får vi ta en promenad med Axels bror, Jordan.

Vi går in i parken och får tre djurskötare till hjälp att gå runt i parken med Jordan i koppel. Vi vandrar runt och i en av matserveringarna hamnar Jordan öga mot öga med en påfågel. Påfågeln kromar sig och verkar inte se geparden. Jordan verkar tveka om hur han ska reagera. Men när påfågeln får syn på Jordan skriker den till och flaxar snabbt bort. Jordan reagerar inte. Han måste nog lära sig vad som kan vara en god frukost, lunch eller middag.

Det sorgliga är att vi inte längre kan få träffa Axel. Han ska ju till Ukraina inom de stora utbytesprogram man har inom djurparkerna världen över. Vilken djurpark i Ukraine Axel ska till får vi inte reda på. Det positiva är att vi erbjuds en ny adoptionsgepard. Vi slussas nu runt i parken och får besöka de inhägnader som har gepardungar för adoption. Vi börjar med de äldsta och slutar hos de yngsta. Bland de äldre faller Eva och jag för en busig och pigg gepardpojke, Leopold. Vi fortsätter till de yngsta. Där händer det att en två månaders gepardflicka, Lizzy, plötsligt kommer fram till mig stryker sig mot mig och fortsätter till Eva. Uppenbarligen har Lizzy valt oss! Vi betämmer oss för henne. Nu har en ny adopterad gepard i vår familj. Det känns skönt.

Vi lovar att återkomma imorgon, söndag, för att säga adjö till Axel och hälsa på Lizzie. Vi äter lunch i Cango. Lunchen vi bestämmer oss för blir krokodil! Krokodilkött är vitt, riktigt mört och välsmakande. Rekommenderas. Under lunchen betämmer vi oss för att besöka Cango Caves, de stora droppstensgrottor som ligger två mil från Oudtshoorn. Eva och jag besökte grottorna 2008 men Lisa och Erik måste få uppleva dessa fantastiska droppstensformationer.

Vi väljer den korta, en timme långa, visningen. Lisa och Erik blir som Eva och jag första gången imponerade av de stora grottorna. Vi återvänder till De Zeekoe för vila och klädbyte. Ikväll ska vi äta på resturang i Oudtshoorn. Vi har förbokat bord på Jemimas. Det visar sig vara en utmärkt restaurang. Trevlig, hjälpsam, kunnig personal. Vi blir serverade av Berry. Berry hoppas på att kunna öppna en egen restaurang men afrikansk mat. Känns som en bra idé. Erik har under vår tid här i Sydafrika klagat på att maten är så "europeisk". Han saknar det genuint afrikanska.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar