Fredag 19 november

Dag 22, Kapstaden

Idag efter frukosten ska vi lämna vår första övernattningslogi hos Brenwin Guest House för att checka in på Lézard Bleu Guest House. Vi blir översvallande mötta av föreståndaren Lissie. Hon minns oss från 2008. Lézard Bleu liksom Brenwin ägs av tyskar. Där Brenwin är ett klassiskt gästgiveri med många prong och små rum i ett 18-1900-tals hus är Lézard Bleu ett mycket personligt utformat gästgiveri. Nikola och Hans-Christoph Neumann är två underbara värdar som har mycket god inredningssmak, enligt min och Evas mening. De har skapat en oas i storstaden. Det här lilla paradiset ligger vid foten av Taffelberget. Det är därför Eva och jag vill återvända hit. För även om Kapstaden är en hård och våldsam stad ger det här tyska paret staden ett vänligt intryck.

Efter förmiddagskaffe som Lissie ordnat fram beslutar vi oss för att bese Kaphalvön, Cape Point eftersom väderprognosen pekar på dels stark vind dels molnigt. Det innebär att vi inte bör besöka Taffelberget och åka linbanan upp till ”bordet” eftersom vi inte kommer att kunna se mycket av Kapstaden. Vi får vänta med besöket på Taffelberget till måndag, vår sista dag här i Kapstaden. Chris hjälper oss att boka biljetter till linbanan upp på Taffelberget. Nu har vi biljetter som vi kan utnyttja när väl vädret tillåter.

Jag laddar NDrive-navigatorn med målet Cape Point och vi kör iväg. Nu fungerar navigatorn som den skall förutsatt att jag då och då måste starta om den. Den låser sig fortfarande när jag stänger av den. Vi kör längs Atlantkusten på en underbar väg som slingrar sig runt bergväggarna precis som en Italiensk alpväg. Den här vägen rekommenderas, även om den är längre och slingrigare än huvudvägen. Vi tvingas också köra långsamt på den smala och mycket kurviga vägen. Men det besväret är det värt i form av naturupplevelse.

När vi kommer till Simonstown, en badort, stannar vi för att äta. Vi beslutar oss för restaurangen Berthas i hamnen. Mycket för miljön och att restaurangen ser trevlig ut. Maten och serveringen är i klass med miljön. Eva och jag äter en ”bläckfiskburgare”. Mycket god. Om du kommer till Simonstown, besök då Berthas! Utanför restauranger finns, som på nära nog alla platser där turister samlas, mängder av säljare som har gatan som sin lokal.

Vi fortsätter en bit bortom Simonstown till Boulders Beach där det finns en pingvinpark. 2008 besökte Eva och jag en mer privat starnd med några få pingvinfamiljer. Här, i Boulders Beach, är det verksamheten organiserad inom Table Mountain National Park. Efter att ha besett pingvinerna och deras radhusliknande boplatser i form av plaströr kör vi vidare ut på spetsen av Kaphalvön, Goda Hoppsudden. Vi åker upp till det gamla fyrhuset och låter oss intas av den bedövande vackra utsikten där vi kan se både Indiska Oceanen såväl som Atlanten. Urblåsta kör vi tillbaka till Lézard Bleu. Navigatorn fungerar fortfarande perfekt!

Åter på Lézard Bleu, som har ett snabbt och väl fungerande trådlös bredband, kopplar jag upp mig till Peter Sigrén vid Högskolan Borås via Tandberg Movi, ett videokonferenssystem. Jag överraskar Peter som precis kommit ur duschen. Vi talas vid med bild och ljud en stund och kan konstatera att videokonferensen fungerar perfekt från Kapstaden till Borås och tvärt om. Ikväll äter vi på Bamboo, en bar och sushirestaurang på Main Street, Green Park nära Waterfront. Ett näringsställe och vattenhål som Lisa och Erik fann igår. Bra sushi och goda drinkar avslutar dagen. Imorgon ska vi ut på ”Walk to Freedom”. En förbetald guidetur.